Mei tai, fly tai, hop tai, diddy tai - kärt barn har många namn
Vi kan ju börja med att alla ovan nämnda är mei tais. Mei tai är benämningen på själva typen av bärdon medan de övriga är olika sjalmärkens egna benämning på sina mei tais. Fidellas mei tai kallas fly tai t.ex.
En mei tai är som en blandning mellan sjal och sele. Den har ett bakstycke som sedan knytes fast med barnet i med hjälp av midjeband och axelband. Den kan användas både för mage- och ryggbärande.
En mei tai kan se lite olika ut beroende på märke. En del har smala och ovadderade midje- och axelremmar, en del har vadderade, en del har utbredbara axelband osv. Vissa kan köpas i olika storlekar medan andra kan man anpassa sittytan på så att den passar olika åldrar.
Det finns också sk. half buckles. Då har den spänne i midjan som en sele men axelremmarna knyts som på en meitai.
Jag vet att många verkligen älskar mei tais, och det kan jag förstå. Man får lite av samma närhetskänsla och gosighetskänsla som i sjal men slipper böket med att hantera flera meter tyg.
Själv har jag haft två olika, som jag tyckte om båda två men som skiljde sig lite åt. Och även om jag älskade dem så tyckte jag aldrig riktigt att jag lyckades spänna dem riktigt bra (fast å andra sidan har jag en tendens att ha samma problem med både sjal och sele... jag är klen helt enkelt).
Min första var en hop tye (osäker på stavning) Los Angeles Kiwi.
Jag bytte mig till den mot en av mina hybridsjalar så den var begagnad och verkligen supergosig. Var lite snuttefiltskänsla över den och man kände verkligen att bebis kunde sitta och mysa i den. En stor fördel enligt mig var de utbredbara axelbanden som gjorde att belastningen över axlarna kunde fördelas bättre. Jag mår bäst av att kunna bära långt ut på axlarna utan att det finns risk att de glider av, och det kunde man här. Nackdelen var att midjeremmarna inte var vadderade och dessutom något smala, så om man har lite fluffmidja som jag så kunde det blir lite obekvämt i längden. Mindre fluff = mer bekvämt tror jag dock.
Denna sålde jag då jag köpte en Fly Tai, som jag var tvungen att ha för att den var sååå fin. Fidella Iced Butterflies Violet. Bilden gör den verkligen inte rättvisa då den är nästan lite skimrande i färgen.
Även denna jättemysig och gosig (även om Hop Tyen nog var liiite gosigare i tyget) och var fördel och nackdel det omvända. Fördelen var vadderade midjeremmar som var väldigt bekväma att ha knutna runt midjan. Nackdelen var de icke-utbredbara (med dock vadderade) axelremmarna som säkert passar andra jättebra men för mig hamnade precis på den delen av min axel som inte riktigt klarar av att belastas.
Använde den en del, men inte tillräckligt för att jag skulle kunna motivera att ha den kvar på sikt så sålde även denna.
Båda mina mei tais har jag sålt till andra mammor i den lokala bärsjalsgruppen så har varit roligt att de "stannat i området" :)